Sötsug och bekännelser

Fina Sandra frågade mig en sak apropå att belöna sig själv med mat. Jag skrev ett inlägg om att belöna/unna sig själv här. Men jag tog inte upp att jag verkligen är dålig på att helt göra det jag skrev om.

Ibland är jag sugen på glass. Inte på att ta en lång härlig dusch. Eller raka benen. Utan glass. Liksom. Hehe.
Och då äter jag glass. Johoorå. Och, nej, jag är urdålig på att bara äta lite. Självklart blir det ett helt paket Ben&Jerry. Men det beror på min kassa självdisciplin, när jag väl har börjat äta nåt sånt så slutar jag inte förrän det är slut. Fast så får jag ju ta konsekvenserna av det hela veckan som kommer.. *suckar* (Ni som undrar: konsekvenserna är att jag blir lättirriterad, gråtmild, svullen, binder massa vätska och går upp ett kilo eller två på bara ett par dagar. Dessa försvinner efter nån vecka eller så, så det är ju inte hela världen egentligen. Men om man exempelvis försöker gå ner i vikt så förskjuts ju måldatumet med en vecka eller två. Och många bäckar små.. ni vet.)

Såå, jag äter glass en gång i månaden. Dagarna före mens då suget är som störst. Jag vet att jag med en hel del järnvilja kan stå emot och äta bra mat (fast mycket mer) även den perioden. Men ibland vill jag inte stå emot. Ibland vill jag krypa upp där i soffan, under en filt, se en romantisk komedi och äta glass direkt ur bunken.

Och ibland när jag är sjuk, som just nu, när jag har ont i halsen, då äter jag rätt mycket glass med.
Min alldeles egna teori är att det är jättebra med glass då det innehåller lite extra kolhydrater (jämfört med hur jag äter normalt) och att det är bra för kroppen att få lite lättillgänglig energi och kan kurera sig snabbt :D (Ja, jag veeet att det hade funkat med ris till maten med, eller nån extra frukt, men det är ju inte lika gott, hihi.)