Katastrofjul

Jamen, hallå.

Jag skulle bara ta en liten portion tomtegröt till julaftonfrukosten. Jättegott, men oj, så ont i magen jag fick. Skit också. Jaja, det visste jag ju redan att jag antagligen skulle få.

Julbordet var jättegott! Såklart! ;)
Till det skulle jag ta ett litet glas julmust. Årets första. Det var sååå sött. Men gott. Så det blev ett glas till. Fastän jag egeeeentligen inte ville ha det. Dumt, men jaja, det är ju ändå jul och jag har ju inte hällt i mig flera liter must i december som jag lätt gör annars.

Efter julmaten var det dags för Kalle och godisbordet var uppdukat med nötter, hemgjord knäck och hemgjord wienernougat. Och en låda toffifee. Som jag älskar. Så jag tog en liten toffifeegodis, de är ju så små och jag skulle bara smaka på en, för de är ju säkert inte så goda som jag kommer ihåg dem. Förutom att de var det. I alla fall när jag ätit fem stycken. Och wienernougaten var ännu godare. Och knäcken som Älskling bakat var jag ju bara tvuuungen att smaka på, och när jag märkte hur perfekt konsistens den hade och hur smaken var sådär mmmm.. så blev det mer än bara en enda där med.

Och så fortsatte resten av julafton.
När jag gick och lade mig var i princip hela wienernougatsatsen slut (ja, jag åt upp den utan hjälp) och toffifeesar vet jag inte huuuur många jag ätit och allt toppades med en halvliter julmust.

Och hur mådde jag då?
Skit!
Jag kände mig tung, svullen och trög. Både i kroppen och i huvudet. Och det hemska (eller braiga?) var att jag kände igen känslan. För det var ju preciiis så jag kände mig (varje dag!) innan jag började få ordning på allt. På den tiden då jag åt kladdkaka, pasta, mackor, nutella och drack cocacola varåvarannan dag. Men faktiskt, helt ärligt, så räcker det med en eller max två såna dumdagar för att jag ska känna de negativa effekterna av taskig kost. Och om man tänker på det så är det lite taskigt faktiskt att man kan gå runt och tro att man äter hyfsat bra (kornfläjksfrukost/weetabixfrukost/havregrötfrukost, pastasalladlunch, en liten fruktyogurt till mellanmål och sedan soppa och hembakt bröd till middag) för man vet inte (jag visste inte) hur mycket kosten påverkar hur man (jag) mår förrän man (jag) testat att äta annorlunda. Och jag önskar att jag vetat det flera år tidigare. Men nu vet jag i alla fall. Och efter igår är det ännu tydligare, haha.

Så idag har jag inte tagit en enda godis, för jag kan uppenbarligen inte hejda mig efter en bit.
Och jag vill INTE må så igen.
Suck.